Ordlista A–Ö

Här hittar du förklaringar till juridiska begrepp.

• A
• B
• C
• D
• E
• F
• G
• H
• I
• J
• K
• L
• M
• N
• O
• P
• Q
• R
• S
• T
• U
• V
• W
• X
• Y
• Z
• Å
• Ä
• Ö

Allmänna råd

En myndighet ger ibland ut allmänna råd tillsammans med en föreskrift. De allmänna råden hjälper dig att använda myndighetsföreskriften genom att förtydliga begrepp eller genom att visa hur du kan eller bör handla i en viss situation. Allmänna råd är inte tvingande på samma sätt som föreskriften.

Betänkande

Budgetpropositionen

Departementsserien (Ds)

EU-direktiv

Gå till sidans topp

EU-domstolen

EU-fördraget

EU-förordning

EUR-Lex

EUR-Lex är en portal till gällande EU-rätt. På EUR-Lex finns olika databaser där du kan söka bland fördrag, lagstiftning, rättspraxis, parlamentsledamöternas frågor och Europeiska unionens officiella tidning (EUT).

Sök på EUR-Lex

Europadomstolen

Den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) prövar ärenden om brott mot den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen). Europakonventionen ska hindra staterna att missbruka sin makt och begå övergrepp mot de enskilda medborgarna. Sedan 1995 gäller Europakonventionen som svensk lag.

Läs mer om Europadomstolen och Europakonventionen på regeringens webbplats
Läs mer om Europadomstolen och Europakonventionen på Domstolsverkets webbplats

Gå till sidans topp

Europeiska unionen (EU)

Europeiska unionen (EU) är en vidareutveckling av EG-samarbetet. EU bildades den 1 november 1993 när EU-fördraget började gälla. EU-fördraget brukar också kallas för Maastrichtfördraget eller Unionsfördraget.

EU-kommissionen föreslår nya lagar. Förslagen behandlas av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, som ofta kallas ministerrådet. När nya lagar och regler har antagits är det EU-domstolens uppgift att tolka dem.

Läs mer om EU på riksdagens webbplats
Sök på EUR-Lex bland EU:s rättsliga dokument

EU-rätt

EU-rätt är ett samlingsbegrepp för EU-medlemsländernas gemensamma regelverk. EU-rätten gäller före nationell lag. I EU-rätten ingår

• de grundläggande fördragen
• EU-förordningar, EU-direktiv och andra rättsakter från EU:s institutioner
• EU-domstolens rättspraxis
• avtal mellan EU och länder utanför EU.

Läs mer om EU-rätten på riksdagens webbplats

Framställningar

En framställning är ett förslag till riksdagen från en av riksdagens myndigheter eller andra organ som utsetts av riksdagen. Framställningarna behandlas i något av riksdagens utskott, som därefter lämnar ett förslag till riksdagsbeslut. Exempel på riksdagsmyndigheter och organ är

• Riksdagens ombudsmän (Justitieombudsmännen, JO)
• Riksrevisionen
• Riksdagsstyrelsen
• Riksbanken.

Sök bland riksdagsmyndigheternas framställningar

Förarbeten

Förarbeten är bland annat de utredningsbetänkanden, propositioner och utskottsbetänkanden som tas fram innan riksdagen beslutar om en ny lag. Förarbetena ger tillsammans en utförlig bakgrund till lagens tillkomst.

Fördrag

Gå till sidans topp

Författning

Författning är en samlande beteckning för lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter.

Författningar i fulltext

Regeringskansliets databas Författningar i fulltext innehåller versioner av lagar och förordningar där alla ändringsförfattningar är inlagda på rätt plats i grundförfattningen. Denna text brukar kallas för en konsoliderad version av författningen och utgör den senaste gällande versionen av författningstexten.

Sök i Författningar i fulltext

Författningssamling

Författningar publiceras i flera olika serier. Den viktigaste är Svensk författningssamling (SFS) som ges ut av Regeringskansliet. I SFS publiceras alla lagar som riksdagen beslutar och alla förordningar som regeringen beslutar.

Statliga myndigheter som till exempel Sjöfartsverket, Riksarkivet och Naturvårdsverket har sina egna författningssamlingar.

Förordning

Enligt svenska förhållanden är förordningar regler som regeringen beslutar utan riksdagens medverkan. Förordningar kan till exempel reglera de statliga myndigheternas arbete. I allmänhet innehåller inte förordningar regler som direkt berör dig som medborgare. Sådana regler kräver i stället att riksdagen beslutar om en lag. Alla förordningar publiceras i Svensk författningssamling (SFS).

I EU-sammanhang är en förordning ett rättsligt dokument inom EU-rätten. En EU-förordning gäller alla EU:s medlemsländer, de företag och myndigheter som är verksamma i länderna samt ländernas medborgare. EU-förordningar har samma verkan som lagar och gäller i medlemsländerna precis som de är skrivna. Det betyder att de inte får omarbetas eller justeras med hänsyn till medlemsländernas egna förhållanden.

Förordningsmotiv

När regeringen vill förklara nya regler i en viss förordning och ge besked om hur förordningen ska tolkas och tillämpas skriver regeringen ett förordningsmotiv. I förordningsmotivet förklarar regeringen ibland också orsakerna till varför förordningen har kommit till. Om det finns ett förordningsmotiv brukar det anges i en fotnot i förordningen.

Ett förordningsmotiv kan delvis jämföras med en proposition som är ett motsvarande dokument när regeringen lämnar ett förslag om en ny lag till riksdagen.

Sök bland förordningsmotiven

Gå till sidans topp

Förtursförklaring

Om du anser att en domstol tar för lång tid på sig att behandla ett mål eller ärende kan du som är part i målet begära förtursförklaring. Då gör domstolen en bedömning om ditt mål ska prioriteras framför andra mål i domstolen.
Se sammanställning av beslut om förtursförklaring

Grundförfattning

När en ny författning ges ut för första gången brukar man kalla den för en grundförfattning. En författning som ändrar en tidigare utgiven författning kallas för ändringsförfattning. Båda författningarna får ett unikt löpnummer i Svensk författningssamling (SFS), till exempel Järnvägslag (2004:519) respektive Lag (2018:191) om ändring i järnvägslagen (2004:519). 

Grund- och ändringsförfattningar från 1 april 2018 kungörs genom publicering på Regeringskansliets webbplats Svensk författningssamling. Tidigare författningar publiceras i databasen Svensk författningssamling i tryckt format.

Sök SFS på svenskforfattningssamling.se   (från 2018:160)
Sök i SFS i tryckt format   (1998:306-2018:159)

Grundlag

En grundlag är en särskild form av lag som står över alla andra lagar. Innehållet i andra lagar får aldrig strida mot vad som står i en grundlag.

Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. En vanlig lag kan ändras genom ett beslut i riksdagen, men för att ändra en grundlag måste riksdagen fatta två likadana beslut och dessutom måste ett allmänt riksdagsval ha genomförts mellan de två besluten. Anledningen till att grundlagarna är svåra att ändra är att de utgör grunden för demokratin. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som inskränker människors grundläggande fri- och rättigheter.

Sverige har fyra grundlagar

• Regeringsformen från 1974
• Successionsordningen från 1810
• Tryckfrihetsförordningen från 1949
• Yttrandefrihetsgrundlagen från 1991.

Högsta förvaltningsdomstolens årsbok (HFD)

Högsta förvaltningsdomstolens årsbok (HFD) är en tryckt publikation där du hittar referat av Högsta förvaltningsdomstolens viktigare mål. Högsta förvaltningsdomstolen hette fram till årsskiftet 2010/2011 Regeringsrätten och årsboken kallades då Regeringsrättens årsbok (RÅ).

I den juridiska litteraturen är det vanligt att man hänvisar till ett speciellt rättsfall med hjälp av var det finns refererat i HFD eller i RÅ. HFD 2011 ref. 4 betyder till exempel att referatet finns i 2011 års utgåva och att det kommer som nummer 4 i ordningen. RÅ 2006 ref. 32 betyder att referatet finns i 2006 års utgåva och att det kommer som nummer 32 i ordningen. I Domstolsverkets databas för rättsfall kan du hitta referat av Högsta förvaltningsdomstolens viktigare mål från och med 1993 och framåt med hjälp av referensen från HFD eller RÅ.
Sök bland Högsta förvaltningsdomstolens domar hos Domstolsverket

Justitieombudsmännen (JO)

Justitieombudsmännen (JO) är en myndighet under riksdagen. Det officiella namnet är Riksdagens ombudsmän. JO kontrollerar att myndigheterna behandlar dig och andra medborgare enligt lagen. Hos JO kan du klaga om du anser att du eller någon annan har blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller en tjänsteman vid en myndighet.

Riksdagens ombudsmän (JO)

Gå till sidans topp

Kommitté

När regeringen arbetar med en fråga som är extra svår att lösa krävs en grundlig genomgång innan regeringen lämnar en proposition till riksdagen. Då kan regeringen tillsätta en kommitté som ska utreda frågan och komma med förslag till lösning. I kommittédirektiven anger regeringen vad den vill att kommittén ska utreda. En kommitté kan bestå av experter, tjänstemän och politiker.

Kommittéregistret

I kommittéregistret kan du läsa om pågående och avslutade kommittéer under regeringen, vilka som har varit med i dem och vilka betänkanden som de har publicerat.

Sök i kommittéregistret

Kommittédirektiv

När regeringen utser en kommitté får den i uppdrag att utreda en viss fråga. Regeringen anger riktlinjerna för arbetet i ett kommittédirektiv. Direktivet talar bland annat om vilken fråga som ska utredas, vilka problem som är viktiga att ta hänsyn till och när utredningen ska vara färdig.

Sök bland kommittédirektiven

Konsolidering

När en författning har funnits ett tag brukar alla ändringar göra det svårt att se vilken text som gäller. Många myndigheter brukar då sammanställa en version av texten där alla ändringsförfattningar är inlagda på rätt plats i grundförfattningen. Denna text brukar kallas för en konsoliderad version av författningen. Regeringskansliet har en databas för dessa versioner av lagar och förordningar. Databasen kallas för Författningar i fulltext. En myndighet kan också välja att trycka den konsoliderade versionen och ge ut den på nytt. Detta brukar anges i författningen med ordet omtryck.

Konstitution

Konstitution är ett lands grundlagar.

Gå till sidans topp

Kungörelse

Kungörelse är ett offentliggörande till allmänheten av något som man vill att allmänheten ska rätta sig efter.

Från 1 april 2018 publiceras alla nya lagar och förordningar på webbplatsen Svensk författningssamling. I och med att en författning är publicerad på webbplatsen är den också kungjord.

Äldre författningar kan sökas i Regeringskansliets databas Svensk författningssamling i tryckt format. Här presenteras författningarna som de såg ut när de gavs ut.

Sök SFS på svenskforfattningssamling.se   (från 2018:160)
Sök i SFS i tryckt format   (1998:306-2018:159)

Lag

Lagar är regler som alla i ett land måste följa. När riksdagen har beslutat om en lag kan den bara ändras eller upphävas genom att riksdagen beslutar om en ny lag.

Regeringen kan också besluta om regler. Sådana regler kallas förordningar. I regeringsformen, som är en av våra grundlagar, står det vad som måste bestämmas genom en lag och vad som kan bestämmas genom en förordning. Alla lagar och förordningar publiceras i Svensk författningssamling (SFS).

En del av lagstiftningen som rör Sverige beslutas gemensamt inom Europeiska unionen (EU).

Lagrådet

Lagrådets uppgift är att granska ett lagförslag när regeringen eller ett av riksdagens utskott begär det. Syftet med granskningen är bland annat att lagförslaget inte ska stå i konflikt med andra lagar och bestämmelser. Regeringen lämnar alla viktigare lagförslag till Lagrådet för granskning. När regeringen sedan lämnar en proposition till riksdagen finns Lagrådets granskning med i propositionen. Lagrådet består huvudsakligen av domare från högre domstolar.

Läs mer på Lagrådets webbplats

Lagrådsremiss

En lagrådsremiss är ett lagförslag som regeringen eller ett utskott i riksdagen skickar till Lagrådet för granskning.

Motion

Riksdagsledamöterna kan lämna förslag till riksdagen genom motioner. Det kan vara en eller flera ledamöter som står bakom en motion. Riksdagsledamöterna ska lämna motionerna efter att regeringen har lämnat sin proposition och de ska handla om samma saker som propositionen. En motion är därför oftast ett motförslag till ett förslag från regeringen.

Riksdagsledamöterna kan också lämna motioner utan att det finns någon proposition att ta ställning till. Sådana motioner kallas fristående. Fristående motioner kan bara lämnas under den allmänna motionstiden (2-3 veckor i september–oktober) eller när det har inträffat en viktig händelse.

Sök bland riksdagsledamöternas motioner

Gå till sidans topp

Myndighet

En myndighet är ett statligt organ som ansvarar för den löpande verksamheten inom statsförvaltningen, till exempel Skatteverket, Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Regeringen bestämmer mål och riktlinjer och fördelar pengar till myndigheternas verksamhet genom årliga regleringsbrev. Regeringen får dock inte lägga sig i hur myndigheterna ska tillämpa en viss lag eller hur de ska besluta i olika ärenden.

Myndighetsföreskrift

Riksdag och regering har gett (bemyndigat) vissa statliga myndigheter rätt att besluta om föreskrifter inom sitt verksamhetsområde. Myndighetsföreskrifterna publiceras i den författningssamling som hör till myndigheten.

Notis

Ibland kungörs en författning som en myndighet har beslutat i en annan myndighets författningssamling. Myndigheten som står bakom författningen ska då föra in en notis i sin egen författningssamling. Notisen hänvisar till den ansvariga myndighetens författningssamling och talar om vilken beteckning författningen har hos den myndigheten.

Nådiga luntan

Nådiga luntan är ett annat namn på budgetpropositionen.

Omtryck

När en författning har blivit svåröverskådlig på grund av ett stort antal ändringar brukar grundförfattningen och alla ändringsförfattningar som hör till den slås samman till en ny – konsoliderad – version och ges ut på nytt. Detta kallas för ett omtryck av författningen. På författningens första sida anges att det handlar om ett omtryck.

Gå till sidans topp

Praxis

Se rättspraxis

Prejudikat

Se rättspraxis

Proposition

En proposition är ett förslag från regeringen till riksdagen. En proposition kan innehålla förslag till

• nya lagar
• ändringar av lagar
• nya riktlinjer.

Protokoll

Debatter, beslut och annat som diskuteras i riksdagen framgår av riksdagens protokoll. Ett snabbprotokoll finns redan dagen efter i både tryckt och elektronisk form. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.

Sök bland riksdagens protokoll

Redogörelse

Riksdagens myndigheter lämnar in redogörelser över årets verksamhet till riksdagen. Redogörelserna behandlas i något av riksdagens utskott. Exempel på riksdagsmyndigheter är

• Riksdagens ombudsmän (Justitieombudsmännen, JO)
• Riksrevisionen
• Riksdagsstyrelsen
• Riksbanken.

Sök bland riksdagsmyndigheternas redogörelser

Gå till sidans topp

Regeringen

I regeringsformen står det att regeringen styr riket. Det innebär att regeringen lämnar förslag (propositioner) till riksdagen och ser till så att de beslut som riksdagen tar genomförs. Regeringen är ansvarig inför riksdagen och den måste ha riksdagens stöd, annars kan den tvingas att avgå. Riksdagen kan när som helst pröva om regeringen har stöd av riksdagen.

Statsministern är regeringens chef. Statsministern utser de statsråd som ska ingå i regeringen och bestämmer också vilka av statsråden som ska vara ministrar. Regeringens arbete sker i de olika departementen och det är de statliga myndigheterna som utför besluten.

Regeringen representerar Sverige i Europeiska rådet och Europeiska unionens råd, som ofta kallas ministerrådet. Regeringen är ansvarig inför riksdagen också när det gäller EU-frågor.

Läs mer på regeringens webbplats

Regeringsformen (RF)

Regeringsformen (RF) är en av Sveriges fyra grundlagar. Regeringsformen innehåller de grundläggande principerna för det svenska statsskicket: hur Sverige ska styras, hur de högsta statsorganen ska organiseras och hur deras verksamhet ska bedrivas.

Regeringskansliet

Regeringen styr Sverige. Till sin hjälp i arbetet har regeringen Regeringskansliet. Regeringskansliet är en myndighet som består av Statsrådsberedningen, fackdepartementen och Förvaltningsavdelningen. Till Regeringskansliet hör även ambassader, konsulat, representationer och delegationer vid bland annat FN, EU och OECD.

Läs mer om Regeringskansliet på regeringens webbplats

Regeringsrättens årsbok (RÅ)

Regeringsrättens årsbok (RÅ) är en tryckt publikation där du hittar referat av Regeringsrättens viktigare mål. Regeringsrätten bytte vid årsskiftet 2010/2011 namn till Högsta förvaltningsdomstolen. Från och med 2011 kallas årsboken Högsta förvaltningsdomstolens årsbok (HFD).

Sök bland Högsta förvaltningsdomstolens domar hos Domstolsverket

Regleringsbrev

Regeringen styr de statliga myndigheterna genom årliga regleringsbrev. Ett regleringsbrev talar om vilka mål myndigheten ska uppnå med sin verksamhet och hur mycket pengar den får till sitt förfogande. Ekonomistyrningsverkets databas Statsliggaren innehåller samtliga aktuella regleringsbrev.

Sök bland regleringsbreven i Statsliggaren

Gå till sidans topp

Riksdagen

Riksdagen väljs av folket genom allmänna val vart fjärde år. Riksdagen består av 349 ledamöter och är indelad i 15 utskott.

Riksdagen stiftar lagar, beslutar om skatter och bestämmer statens utgifter och inkomster i statsbudgeten. Riksdagen kontrollerar också hur regeringen och de statliga myndigheterna sköter sitt arbete. Dessutom har riksdagen stort inflytande på utrikespolitiken och EU-frågorna.

Läs mer på riksdagens webbplats

Riksdagens ombudsmän

Se Justitieombudsmännen (JO)

Riksdagsordningen (RO)

I riksdagsordningen (RO) finns detaljerade bestämmelser om riksdagen och dess arbetsformer. Riksdagsordningen är ett mellanting mellan en grundlag och en vanlig lag. För att ändra den krävs endast ett riksdagsbeslut men det måste fattas med kvalificerad majoritet (minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av ledamöterna).

Riksdagsskrivelse

Se skrivelse

Riksdagstrycket

Riksdagens arbete dokumenteras i riksdagstrycket. Till riksdagstrycket hör protokoll, propositioner, framställningar och redogörelser, motioner, utskottsbetänkanden, riksdagsskrivelser.

Gå till sidans topp

Rskr

Rskr. betyder skrivelse från riksdagen till regeringen.

RÅ

RÅ är en förkortning som kan stå för både Riksåklagaren och Regeringsrättens årsbok.

Rättsinformation

Rättsinformation är ett samlingsbegrepp för alla dokument som är ett resultat av rättsprocessens steg. På lagrummet.se finns länkar till alla dessa dokument.

Rättsinformationen brukar delas i fyra olika huvudgrupper: förarbeten, författningar, rättspraxis och internationellt material.

I gruppen förarbeten ingår

• regeringens kommittédirektiv och kommittéregistret
• regeringens utredningsbetänkanden som publiceras i Departementsserien (Ds) och i Statens offentliga utredningar (SOU)
• regeringens förordningsmotiv
• regeringens propositioner och skrivelser till riksdagen
• regeringens lagrådsremisser till Lagrådet
• riksdagsledamöternas motioner
• riksdagsutskottens betänkanden och yttranden
• riksdagsmyndigheternas framställningar och redogörelser
• riksdagens skrivelser
• riksdagens protokoll
• Lagrådets yttranden.

I gruppen författningar ingår

• grundlagar och andra lagar som riksdagen har beslutat
• förordningar som regeringen har beslutat
• myndighetsföreskrifter.

I gruppen rättspraxis ingår

• vägledande avgöranden från högre domstolar
• vägledande avgöranden från vissa myndigheter
• beslut om förtursförklaring från domstolar.

I gruppen internationellt material ingår

• Sveriges internationella överenskommelser (SÖ), till exempel avtal och konventioner
• EU-rätt (fördrag, EU-förordningar och EU-direktiv)
• rättspraxis från EU-domstolen och Europadomstolen.

Rättspraxis

Rättspraxis är tidigare domar från högre domstolar och vissa myndigheter. Om målet har avgjorts i högsta instans är rättsfallet vägledande för rättstillämpningen. Ett avgörande som blir vägledande kallas för prejudikat.

En domstol ska alltid döma på samma sätt i samma typ av mål. Den som har rättat sig efter en domstols tolkning av lagen ska kunna känna sig säker på att domstolen dömer på samma sätt nästa gång samma fråga kommer upp. En underdomstol ska inte heller döma på ett sätt som strider mot hur en överordnad domstol tidigare har dömt. Om det finns ett prejudikat i en viss fråga ska en domstol därför använda detta som komplement vid bedömningen när den avgör ett liknande mål eller ärende. Denna förutsebarhet är grundläggande för medborgarnas rättssäkerhet.

I Sverige är det i första hand domar från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) som blir prejudikat, men även vissa domar från hovrätter, kammarrätter och specialdomstolar kan bli vägledande.

Rättsprocessen

I rättsprocessen ingår alla steg från att en fråga väcks och ett lagstiftningsärende påbörjas, via de utredningar och beslut som fattas innan en ny lag börjar gälla, till den rättspraxis som utvecklas hos domstolar och myndigheter när den nya lagen används.

Gå till sidans topp

SFS

SFS är en förkortning av Svensk författningssamling.

SFS-registret

SFS-registret är ett register över de lagar och förordningar som kungörs i Svensk författningssamling (SFS). Författningar som inte gäller längre finns också med i registret.

Skr

Skr. betyder skrivelse från regeringen till riksdagen.

Skrivelse

Skrivelser kan komma från både riksdagen och regeringen. En skrivelse från riksdagen är ett meddelande till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat, till exempel om att införa en ny lag. En riksdagsskrivelse brukar förkortas rskr. En skrivelse från regeringen innehåller information inom ett visst område till riksdagen. I motsats till en proposition innehåller en skrivelse från regeringen inget förslag till riksdagsbeslut. En skrivelse från regeringen brukar förkortas skr.

Sök bland riksdagens skrivelser
Sök bland regeringens skrivelser

SOU

SOU är en förkortning av Statens offentliga utredningar.

Gå till sidans topp

Statens offentliga utredningar (SOU)

Slutsatser och förslag från en särskild utredare eller från en kommitté som regeringen har tillsatt redovisas som regel i ett betänkande. Betänkandet publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU).

Sök bland Statens offentliga utredningar (SOU)

Statsliggaren

Statsliggaren är en databas hos Ekonomistyrningsverket. Den innehåller samtliga aktuella regleringsbrev från regeringen till de statliga myndigheterna.

Sök i databasen Statsliggaren

Successionsordningen (SO)

Successionsordningen är den äldsta av Sveriges fyra grundlagar. Den är från 1810. Successionsordningen innehåller bestämmelser om den svenska tronföljden.

Svensk författningssamling (SFS)

Svensk författningssamling (SFS) är en serie där lagar som riksdagen har beslutat och förordningar som regeringen har beslutat kungörs.

Sök SFS på svenskforfattningssamling.se   (från 2018:160)
Sök i SFS i tryckt format   (1998:306-2018:159)

Sveriges internationella överenskommelser (SÖ)

Alla internationella överenskommelser som är bindande för Sverige offentliggörs i publikationen Sveriges internationella överenskommelser (SÖ).

Sverige ingår varje år ett stort antal internationella överenskommelser med andra länder och med internationella organisationer. Överenskommelserna täcker många områden och behov. Överenskommelserna förekommer under flera olika benämningar, till exempel traktater och konventioner. Avtalen kan vara bilaterala (mellan två parter), eller multilaterala (mellan flera parter). Även unilaterala (ensidiga) viljeförklaringar kan innehålla folkrättsligt bindande åtaganden.

Sök bland Sveriges internationella överenskommelser (SÖ)

Gå till sidans topp

Tryckfrihetsförordningen (TF)

Tryckfrihetsförordningen är en av Sveriges fyra grundlagar. Tryckfrihetsförordningen reglerar bland annat yttrandefriheten i tryckta skrifter och rätten att ta del av allmänna och offentliga handlingar (offentlighetsprincipen).

Utredningsbetänkande

Se betänkande.

Utskott

En av riksdagens viktigaste uppgifter är att fatta beslut. För att besluten ska vara noggrant förberedda finns 15 utskott som presenterar förslag till riksdagsbeslut som hela riksdagen kan ta ställning till. Varje utskott har 17 ledamöter. Varje utskott är en "miniriksdag", vilket innebär att de större partierna får fler platser i utskottet än de mindre.

Läs mer om de olika utskotten på riksdagens webbplats
Sök bland riksdagsutskottens betänkanden

Utskottsbetänkande

Se utskott respektive betänkande.

Våpen

Våpen är ett annat namn på den ekonomiska vårpropositionen.

Gå till sidans topp

Vårpropositionen

Vårpropositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och lämnas som ett första led i budgetprocessen. Det andra ledet består av budgetpropositionen, som lämnas på hösten. Vårpropositionen lämnas till riksdagen i april varje år.

Vägledande avgöranden

Se rättspraxis.

Yttrande

Yttranden förekommer i främst två situationer:

• Ett eller flera av riksdagens utskott får möjlighet att skriftligt yttra sig i ärenden som ett annat utskott ansvarar för.
• Regeringen eller riksdagsutskotten ber Lagrådet att yttra sig om ett lagförslag.

Sök bland riksdagsutskottens yttranden
Sök bland Lagrådets yttranden

Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)