Vanliga frågor
Hur ska jag förstå vad som sägs i lagen?
För att förstå en viss lag behöver du ibland gå tillbaka till förarbetena och läsa om varför lagen infördes. För att hitta förarbetena behöver du följa lagstiftningen bakvägen, och för att förstå hur du ska gå till väga bör du känna till något om hur lagstiftningsprocessen går till.
När du letar efter förarbeten till en viss lag söker du upp lagen på webbplatsen Svensk författningssamling eller i databasen Svensk författningssamling (SFS) i tryckt format.
Om du till exempel söker fram lag 2006:545 om skyddsrum så hittar du längst ner på lagtextens första sida en fotnot som anger vilka förarbeten som hör till den lagen. I det här fallet står det: Prop. 2005/06:133, bet. 2005/06:FöU9, rskr. 2005/06:295. Dessa bokstäver och siffror uttyds så här:
Regeringen lämnade under riksdagsåret 2005/06 en proposition till riksdagen med förslag till en ny lag. Propositionen var nummer 133 i ordningen. Riksdagen lämnade ärendet till Försvarsutskottet där det efter behandling blev betänkande nummer 9. Utskottsbetänkandet gick sedan tillbaka till riksdagen som godkände den nya lagen och sände en kort formell riksdagsskrivelse med nummer 295 till regeringen som därefter utfärdade lagen.
I propositionen finns vanligen rubriken Ärendet och dess beredning. Under den rubriken kan du läsa vilken eller vilka utredningar som propositionen bygger på.
Sök bland regeringens propositioner
Sök bland riksdagens utskottsbetänkanden
Sök bland riksdagens skrivelser
Vem beslutar om lagar?
Riksdagen företräder folket och tar beslut om lagar.
Hur blir en lag till, från förslag till beslut?
På riksdagens webbplats finns en beskrivning i form av bilder och text.
Vilka är våra grundlagar?
Grundlagarna skyddar vår demokrati. De står över alla andra lagar. Med det menas att innehållet i våra övriga lagar aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna.
Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Våra grundlagar är
- yttrandefrihetsgrundlagen
- tryckfrihetsförordningen
- regeringsformen
- successionsordningen.
Vad är skillnaden mellan författning, lag, förordning och föreskrift?
Här får du en kort beskrivning på skillnader mellan författning, lag, förordning och föreskrift:
- Författning: ett samlingsnamn på lag, förordning och föreskrift.
- Lag: regler som får konsekvenser för enskilda medborgare och företag måste finnas i form av lagar, vilket innebär att riksdagen fattar beslut om dem.
- Förordning: regler utan sådana konsekvenser kan regeringen besluta direkt genom att utfärda en förordning.
- Föreskrift: detaljregler inom vissa sakområden kan myndigheter besluta genom att utfärda en föreskrift.
Vad är det för skillnad mellan de olika versionerna av lagtext?
När riksdagen har beslutat om en ny lag ger regeringen ut den så att allmänheten kan läsa den. Detta kallas för att lagen kungörs. En helt ny lag kallas för en grundförfattning. En lag som ändrar en tidigare lag kallas för en ändringsförfattning. Båda lagarna får ett unikt löpnummer i Svensk författningssamling (SFS), till exempel Diskrimineringslag (2008:567) respektive Lag (2010:1979) om ändring i diskrimineringslagen (2008:567).
När en författning har funnits ett tag brukar alla ändringar göra det svårt att se vilken text som gäller. Många myndigheter sammanställer då en version av texten där alla ändringsförfattningar är inlagda på rätt plats i grundförfattningen. Denna text kallas för en konsoliderad version av författningen. Regeringskansliet har en databas för dessa versioner av lagar och förordningar. Databasen kallas för Svensk författningssamling (SFS) i fulltext. En myndighet kan också välja att trycka den konsoliderade versionen och ge ut den på nytt. Detta brukar anges i författningen med ordet omtryck.
Sök SFS på svenskforfattningssamling.se (från 2018:160)
Sök i SFS i tryckt format (1998:306-2018:159)
Sök bland konsoliderade versioner av lagar och förordningar i SFS i fulltext
Var hittar jag hyreslagen?
Hyreslagen är ett populärnamn. Den går att i hitta i Jordabalken 1970:994 kapitel 12.
Vad betyder offentlig rätt?
Offentlig rätt är de rättsområden som reglerar förhållanden inom staten och i viss mån mellan staten och enskilda, till exempel Sveriges statsskick, yttranderätt, tryckfrihetsrätt, offentlighetsprincipen, kommunrätt och förvaltningsrätt.
Vad betyder civilrätt?
Civilrätt är de rättsområden som i första hand reglerar rättsförhållanden mellan enskilda (både privatpersoner och företag), till exempel avtal, köp, arv, äktenskap, patent och näringsverksamhet.
Var hittar jag lagboken?
Lagboken ges ut som bok och den är inte en offentlig publikation. Lagböcker ges ut av flera förlag. Du kan hitta lagböcker på bibliotek eller hos bokhandlare som har juridisk litteratur.
Vad är en remiss?
Innan regeringen skriver en proposition får myndigheter och intresseorganisationer (remissinstanser) yttra sig över ett utredningsförslag från till exempel en kommitté. Om en stor del av remissinstanserna är negativa till förslaget kan regeringen besluta att inte gå vidare i frågan. Regeringen kan också försöka hitta andra lösningar än de som kommittén har föreslagit. I riksdagen skickas inkomna propositioner, motioner och skrivelser till de olika utskotten på remiss. Ett utskott kan i sin tur skicka ärendet vidare till ett annat utskott för yttrande. Både regeringen och riksdagsutskotten kan också skicka ett lagförslag på remiss till Lagrådet.
Vad betyder följande förkortningar?
RF = Regeringsformen
JK = Justitiekanslern
Ds = Departementsserien av offentliga utredningar
JO = Justitieombudsmännen (det officiella namnet är Riksdagens ombudsmän)
SOU = Statens offentliga utredningar
Vad betyder förkortningarna HSL, LAS och LOA?
Här hittar du de oftast efterfrågade förkortningarna till lagar:
HSL = Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)
KtjL = Konsumenttjänstlag (1985:716)
LAS = Lag (1982:80) om anställningsskydd
LOA = Lag (1994:260) om offentlig anställning
LSS = Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSU = Lag (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård
LVM = Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall
LVU = Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
MBL = Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
ML = Mervärdesskattelag (1994:200)
OSL = Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)
SoL = Socialtjänstlag (2001:453)
ValL = Vallag (2005:837)
Hur går det till på en rättegång?
Det som i dagligt tal brukar heta rättegång kallas på en domstol för huvudförhandling. Förhandlingar vid domstolen är i allmänhet offentliga, men vissa förhandlingar kan du inte besöka eftersom de äger rum inom stängda dörrar.
Sveriges Domstolar informerar om hur en rättegång går till
Vad har myndigheterna inom rättsväsendet för uppgifter?
På Brottsförebyggande rådets (Brå) webbplats hittar du en lista på myndigheterna inom rättsväsendet och vilka uppgifter de har.
Hitta rätt myndighet inom rättsväsendet
I vilken ordning dömer domstolarna brott och tvister?
Domstolar dömer brott och tvister i följande ordning
1. tingsrätten
2. hovrätten
3. Högsta domstolen.
I vilken ordning dömer domstolarna förvaltningsärenden?
Domstolar prövar förvaltningsärenden i följande ordning
1. förvaltningsrätten
2. kammarrätten
3. Högsta förvaltningsdomstolen.
Var hittar jag alla domstolar och tingsrätter?
På Sveriges Domstolars webbplats kan du söka domstolar och tingsrätter i hela Sverige.
Sök domstol hos Sveriges Domstolar
Vad är Sveriges Domstolar?
Sveriges Domstolar är samlingsnamnet för domstolarnas verksamhet. I Sveriges Domstolar ingår de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domarnämnden, Notarienämnden, Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälpsnämnden och Domstolsverket.
Domstolarnas verksamhet
Vad menas med rättshjälp?
Rättshjälp innebär att du under vissa förutsättningar kan få hjälp med att betala delar av kostnaden för en advokat eller jurist. En advokatbyrå eller en annan juridisk byrå kan hjälpa dig att ansöka om rättshjälp.
Rättshjälpsmyndigheten om rättshjälp
Sveriges Domstolar om rättshjälp
Vad betyder HFD 2011 ref. 4? Och RÅ 2006 ref. 32?
HFD betyder i detta fall Högsta förvaltningsdomstolens årsbok. RÅ betyder Regeringsrättens årsbok. Regeringsrätten bytte vid årsskiftet 2010/2011 namn till Högsta förvaltningsdomstolen. HFD respektive RÅ är en tryckt publikation där du hittar rättsfallsreferat av Högsta förvaltningsdomstolens viktigare mål.
I juridisk litteratur är det vanligt att hänvisa till ett speciellt rättsfall med hjälp av var det finns i HFD eller i RÅ. HFD 2011 ref. 4 betyder till exempel att referatet finns i 2011 års utgåva och att det kommer som nummer 4 i ordningen. RÅ 2006 ref. 32 betyder att rättsfallsreferatet finns i 2006 års utgåva och att det kommer som nummer 32 i ordningen. I Domstolsverkets databas för rättsfall kan du hitta referat av Högsta förvaltningsdomstolens viktigare mål från och med 1993 och framåt med hjälp av referensen från HFD eller RÅ.
Sök bland Högsta förvaltningsdomstolens domar hos Domstolsverket
Vad betyder NJA 2005 s. 738?
NJA står för Nytt Juridisk Arkiv och är en tidskrift som utkommer en gång per år. NJA består av två delar, avdelning I och avdelning II. NJA står för avdelning I och NJA II står för avdelning II. Avdelning I innehåller referat av Högsta domstolens viktigare mål. Avdelning II innehåller redogörelser om nya lagar och förarbeten till dem.
I juridisk litteratur är det vanligt att hänvisa till ett rättsfall med hjälp av var det finns i NJA. NJA 2005 s. 738 betyder att rättsfallsreferatet finns i 2005 års utgåva och att det börjar på sidan 738. I Domstolsverkets databas för rättsfall kan du hitta referat av Högsta domstolens viktigare mål från och med 1981 och framåt med hjälp av referensen från NJA.
Sök bland Högsta domstolens domar hos Domstolsverket
Var hittar jag EU-direktiv på svenska?
På portalen EUR-Lex kan du bland annat söka i databasen EUT (Europeiska unionens officiella tidning). EUT innehåller bland annat fördrag, EU-direktiv, EU-förordningar och rättspraxis. Det mesta av materialet finns översatt till svenska.
Sök i portalen EUR-Lex
Vart vänder jag mig för att tolka en viss lagtext?
Lagrummet.se är endast en länkportal. Domstolsverket ansvarar bara för själva portalen och har inte möjlighet att besvara frågor om den rättsinformation som finns tillgänglig via lagrummet.se. Vi kan inte hänvisa till eller tolka särskilda bestämmelser eller författningar eller förklara juridiska begrepp. Vänd dig i stället till den aktuella myndigheten om du har sådana frågor.
Om din fråga rör innehållet i lagar och förordningar kan du kontakta det aktuella departementet på Regeringskansliet. Om du är osäker på vilket departement du ska kontakta kan du vända dig till Regeringskansliets kommunikationsenhet.
Mejladresser till departementen och till RK Kommunikation finns på regeringens webbplats
Om du behöver ytterligare hjälp kan du besöka vår sida
Myndigheters och kommuners ansvar
Kan jag söka i all rättsinformation på lagrummet.se?
Du kan i dag inte söka i all den rättsinformation som ges ut, eftersom lagrummet.se inte lagrar någon rättsinformation. Lagrummet.se är en portal med länkar till de cirka hundra olika myndigheter som har rätt att ge ut rättsinformation. Hos många av myndigheterna kan du däremot söka direkt i deras rättsinformation.
Var hittar jag rättsinformation som inte finns elektroniskt?
Vänd dig till ett större bibliotek eller kontakta riksdagens bibliotek för att få hjälp att hitta rättsinformation som inte finns elektroniskt.
Riksdagsbiblioteket
Kan jag prenumerera på till exempel all ny lagstiftning?
Du kan i dag inte prenumerera på information inom särskilda områden på lagrummet.se. Däremot kan det finnas prenumerationstjänster hos de myndigheter som ger ut rättsinformationen.
Finns alla myndigheter som ger ut föreskrifter med i lagrummet.se?
Lagrummet.se länkar i första hand till myndigheter som ger ut föreskrifter i en egen författningssamling. Det finns även myndigheter som har rätt att ge ut föreskrifter, men som inte har en egen författningssamling. Dessa myndigheter publicerar sina föreskrifter i någon annans författningssamling. Ett exempel är Rättsmedicinalverket som publicerar sina föreskrifter i Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS).
Alla myndigheter som ger ut föreskrifter finns alltså med på lagrummet.se men några av dem syns inte under eget namn. Vilka myndigheter som har rätt att ge ut föreskrifter och var de ska publiceras framgår av bilaga 1 till författningssamlingsförordningen (1976:725).
Till författningsamlingsförordningen
Finns alla författningar med i lagrummet.se?
En myndighet är inte skyldig att publicera alla sina författningar. Författningar som rör myndigheten internt eller som inte är intressanta för allmänheten behöver inte publiceras. Sådana författningar finns inte med i lagrummet.se.